Vad gör du om du vill vinna en debatt? Det första du måste göra är att skaffa dig rätt motståndare. Du kan inte vinna en debatt mot hela svenska folket. Nej, du behöver en liten grupp personer, som få identifierar sig med, och som du kan göra till din huvudmotståndare. När du sedan sänkt denna motståndares trovärdighet har du vunnit debatten.

Vem är det som åker på Dreamhack? Ok, jag vet – och du som läser vet säkert också – det kan ju nästan vara vem som helst med lite datorintresse. Men det kvittar, för den bild som gemene man har av vilka som åker på ett event som Dreamhack spelar oändligt mycket större roll. Fördomsprofilen står klar för de flesta – finniga killar i tonåren som sitter det mesta av sitt dygn framför datorn och inmundigar pizza och amerikanska drycker. En fördomsprofil som väldigt många människor (inklusive många Dreamhack-deltagare) inte gärna vill bli förknippade med.

Men den där nervösa FRA-personalen som kom dit, bara villa sköta sitt jobb, och blev utbuad från scenen. Honom kan man iallafall identifiera sig med.

Det var inte länge sedan FRA debatterades i SVT:s debatt. Josefsson gjorde enligt mig sin sämsta insats någonsin just den kvällen. Han började med att utmåla Dennis Töllborg som den trovärdiga parten, professorn i rättvetenskap som sågade FRA-kritikerna. Sedan fortsatte han konsekvent att ge Töllborg utrymme, medan han mest lyfte fram skolungdomar som kritikerna. Dessutom hade han lyft in ett par pro-FRA-bloggare som fick vittna om hur de blivit påhoppade för sin åsikt.

Som bortglömda är de tunga kritikerna.

Inte vill väl FRA ha Advokatsamfundet eller bilden av tystade borgerliga riksdagsledamöter i folks sinnen när de tänker poå FRA. Inte vill de väl att folk tänker på att samtliga politiska ungdomsförbund ställt sig mot lagen, eller att hela den politiska oppositionen gjort detsamma. Eller vad sägs om Amnesty, Centrum för Rättvisa, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, European Federation of Journalists som också tagit ställning mot lagen. Eller vad sägs om tankesmedjorna Timbro och Arena är överens för en gångs skull – mot FRA.

Just nu har tyvärr FRA precis den motståndare de vill.

Nu rapporterar TV4-nyheterna att många företag, och även skatteverket, övervakar sina anställda, ofta utan att informera dem om det.

När Datainspektionen frågade 103 företag om de övervakar sina anställda visade det sig att 44 utför kontroller av internetanvändningen. 19 svarade att de även granskar de anställdas e-post. I bara 16 av fallen hade företaget i förväg kommit överens med facket om kontrollen.
- Antagligen är det så att många av de här arbetstagarna inte ens vet om att de övervakas på det här sättet. Och det är ju ett oerhört ingrepp i den personliga integriteten, säger SYNK Dan Holke på LO/TCO.
Skatteverket vill övervaka mer – nyhetskanalen.se

Inkompetens, illvilja eller ren obetänksamhet, men klart är att övervakandet betyder att ingen kan veta vem som lyssnar och kontrollerar dig. I skuggan av debatten om FRA:s övervakningsambitioner har integriteten redan avskaffats på många företag, och tydligen också myndigheter.

Är det lagligt då? Datainspektionen svarar så här till TV4:

- Man får aldrig övervaka i smyg. Om man gör det är det stor risk att man bryter mot Personuppgiftslagen, PUL, säger Oskar Öhrström vid Datainspektionen.

Eftersom jag jobbade i riksdagen så frågade jag IT-supporten varför de avkrypterar min kommunikation. Svaret var först förvåning, sedan svaret “Men du jobbar ju här”. “Nej, jag jobbar för ett politiskt parti”, svarade jag. “Får ni verkligen avkryptera vår kommunikation”. Först dagen efter fick jag svaret på varför – de scannar efter virus och trojaner.

Jag kan tycka att det inte borde varit så farligt att informera om det fanns så ädla motiv. Men i dagens Sverige informeras tydligen inte folk om att de blir övervakade, om vi ska tro på TV4 och datainspektionen.