on Flickr – Photo Sharing!

I just noticed this image on one of the Flickr accounts I’m following (dev null) with my Flock Browser. I’m at home, minding my own business, reading blogs, starting a twitter account and suddenly I see this image. Swooosh, I’m in Bratislava.

Social browsing is bringing everything and everyone closer. I havn’t the faintest cue about who “dev null” is or why he/she was in Bratislava, but now I’m there too. By the way, check out the pictures, there are some really noce ones in the dev null collection.

About Flock – if you havn’t tried it, give it a chance. If you’re using facebook, twitter, blogging, uploading images to flickr/photobucket, digging, or using any of the many Flock-supported online services – you’ll find that Flock does most of the work for you.

“Stay Connected. Rule the Web.”

Tags: socialmedia, flock, flickr, sharing

About Twitter. I must confess that I have been using facebook for a while, even though I’ve been a sceptic. I’m not the proudest of users, but getting used to the kind of deprived integrity it offers. Unfortunately, my scepticism towards facebook seems to have been associated with social media in general, even though I am a long time couchsurfer, a kind of social media that I really love. So, having decided to try out Twitter, I wasn’t too optimistic.

I was wrong.

Twitter doesn’t seem to have the downsides in the same way that facebook does. It doesn’t flood me with friend requests that I would never have invited personally, it just lets me easily follow whoever I like, and it doesn’t require mutual agreements. It’s far more open than facebook.

Facebook has a way of forcing all of your friends actions on you, and making you feel guilty because you’re not responding to everything.

C’mon, let’s twitter!

But still, while greens are typically not much better at using free software that the average joe, I’d say they are more supportive and curious about it. How come? What is it about green ideology that says free software is a good idea? Environmentalism? Liberalism? Global solidarity?

The greens often claims that the main dividing line in politics is not the (somewhat outdated) left to right scale. Instead, they say the real divide is between large and small scale solutions; mono culture vs. diversity. And for the greens diversity is not only about the ecosystem, but also about social security, education, democracy and economics. And dare I say – technology.

And when you think about it – what makes the Internet as an architecture stable is the same thing that makes our ecosystem stable. Mono cultures may be more effective, but they are also extremely much more vulnerable. That goes for ICT as well as growing crops; similarity brings vulnerability and diversity brings stability. And the same goes for software. Everyone using the same software, owned by Microsoft, is just as bad as every farmer using the same seed corn, owned by Monsanto. And even if there are a couple of Monsantos or Microsofts out there, surely it’s better if the farmers or computer users can control their own seed corn/software, resulting in more variation.

Free Software is very much about diversity and about stability. Non-free Software is about mono culture and vulnerability. That should make free software an obvious choice for green parties all over the world. Next stop – Global Greens Congress in São Paulo, 2008? The step is not all that long, they’ve already got some credibility from running Drupal on their website!

Perfect Christmas gift for my kids!

Nu tror jag att jag snubblat på något nytt som verkligen kommer lämna avtryck. Jag vill dock varna känsliga läsare för att det är något så tråkigt (ok, vissa av oss finner sånt här lite upphetsande) som programmering. Jag har funderat på att gå över till Python som grund för mina webbprojekt, men aldrig tagit steget över den tröskel som jag upplevt lite för hög. Ruby on Rails har också verkat intressant, men något i mig har sagt att jag kommer att sakna kontrollen jag är van vid.

Så snubblar jag då på Django, vilket väl egentligen kan sägas vara för Python vad Rails är för Ruby, men ändå inte. Så jag gick igenom ett par artiklar om programspråket och kollade Djangos korta handledning. Inte bara lät det WOW. Vet du den där känslan av att du år efter år har kört runt med fyrkantiga däck på cykeln och plötsligt får för dig att ändå prova de där nya runda varianterna?

Django. Det svänger till och med om namnet. Kanske är det så här programmering ska gå till?

Det som slår mig är att det bara verkar vara öppen källkods-program som får mig att känna så här. Jag skulle kunna dra slutsatsen att de helt enkelt är överlägsna per definition, men det gör jag inte. Jag tror att jag behöver komma ut mer. Det är bara så bekvämt här inne i den fria världen.

Eller tvärtom? Kanske är det jag som är ute och ni som sitter i bur?

Jag brukar inte göra reklam för kommersiella produkter, men jag tycker att idén är genialisk. Och den kunde inte ligga mer i tiden. Miljödebatten har tagit fart igen och allt fler börjar se problemen med energislukande, krÃ¥nglande, högljudda datorer pÃ¥ skrivborden. Datorer som dessutom är dyra – mycket dyrare än vad som stÃ¥r pÃ¥ prislappen. Elförbrukningen kostar pengar. Virusskyddet kostar pengar. Pajade hÃ¥rddiskar, kraschade operativsystem och byte av trasiga fläktar kostar bÃ¥de pengar och frustration.

Men nu börjar alternativen komma. Extremt energisnåla datorer som inte låter en endaste liten dB, där uppdateringar av programvara ingår och där det inte finns en enda rörlig del som kan gå sönder.

Vi har inte sett slutet av det här. Tills vidare hyllar vi Zonbu, ett lysande initiativ!

Y’know, there’s such a proverb: “To piss off the bus driver, I’ll buy a ticket and then walk all the way instead of taking the bus”. That’s what you are doing.

As long as you are the only guy in your company who does things “your way” as opposed to “their way”, as long as you use OSS yourself but adapt it to MS software when used for any collaborative purpose, you are helping nobody and doing nothing but wasting time and being an extra pain in the ass for the sysadmin.

Förvånad upptäckte jag att kritiken framstod för mig som fullständigt rimlig. Här är anledningen till förvåningen:

För mig handlar fri programvara om en maktförskjutning i användarens riktning. En decentralisering. Det är inte ett stort företag som äger programvaran och det är inte deras föreställning om hur, var och varför programvaran kan köras som avgör dess funktion. Det är vanan vid frihet som är skälet till att jag har svårt att hantera begränsningarna i MacOS eller Microsoft Windows. Men jag har tänkt mig att maktförskjutningen ska komma underifrån; av att användarna delar med sig av friheten till varandra och att allt fler börjar efterfråga program som inte begränsar dem. Jag har tänkt mig att jag och andra förändrar världen genom att ta teknologin i våra egna händer och visa hur livet ser ut i en fri värld. Kanske upplevs mitt engagemang bara som en nagel i ögat på systemadministratörer och andra användare.

Så om vi nu ska få till en teknologisk decentralisering, hur ska det då gå till? Var ska den decentraliseringen börja? Uppifrån, nerifrån, eller någon annanstans däremellan? När jag kör Firefox på jobbet fast vår IT-enhet inte egentligen tillåter det, är det då en olydnad som är konstruktiv, eller väcker jag bara ont blod gentemot fri programvara hos IT-folket?

Kanske handlar det om att ta lagom långa steg. Att ta steg när tekniken är mogen och när människorna är det. Att vara droppen som urholkar stenen, istället för regnet som översvämmar hela skiten. Eller också förblir vi en liten skara entusiaster (nåja, kanske inte så liten ändå) i frihetens land.

Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

SÃ¥ stÃ¥r det i skolans läroplan. Richard Stallman tycker att elever i skolan bara ska fÃ¥ använda fri programvara. En del tycker det är extremt, men det hÃ¥ller inte jag med om. Att göra elever beroende av proprietär programvara är fel. Däremot sÃ¥ tycker jag Stallman har fel av en annan anledning – allsidighet i utbildningen är att angeläget mÃ¥l.

Jag tycker att skrivningen om allsidighet i utbildningen borde vara mer förpliktigande. Skolorna lär inte eleverna datorkunskap eller ordbehandling; de gör dem beroende av Microsoft Windows och Microsoft Office – ett beroende som eleverna har med sig ut i arbetslivet. Det vore bättre om eleverna fick lära sig vad ett operativsystem är och fÃ¥ prova pÃ¥ att använda Windows, GNU/Linux och MacOS. De borde fÃ¥ lära sig ordbehandling genom att titta pÃ¥ OpenOffice, Microsoft Office, Abiword.

Skolornas IT-utbildningar är den digitala motsvarigheten till att lÃ¥ta McDonalds ta över skolbespisningen, Coca Cola sköta fikaautomaterna och Nike idrottslektionerna. De stora varumärkena vill in i skolan och skapa tidiga relationer till (läs “beroenden hos”) unga människor. PÃ¥ det stora hela har den svenska skolan lyckats hÃ¥lla tillbaka den utvecklingen, utom när det gäller just IT-utbildning.

Sen är det självklart bättre att göra människor beroende av frihet om de nu ska göras beroende av något.

Jag har ännu inte läst boken, men efter att ha sett första delen av dokumentären så kan jag redan nu säga att jag kommer att göra det. Den fråga Jared ställer sig är varför den eurasiska civilisationen har lyckats så bra och han vill motbevisa idén om att dess hegemoni springer ur överlägsenhet. En viktig del av resonemanget är tillgången till effektiva grödor och domesticerade djur och att dessa gick att sprida över en stor klimatzon som hade liknande geografiska förutsättningar.

I det moderna samhället finns dessa skilda förutsättningar kvar, framför allt i ekonomiska ojämlikheter (som ofta grundar sig i historiska oförrätter) och i tillgång till teknologi. Och de två hänger naturligtvis samman. Inte för att nya TV-apparater, mediciner eller datorer tvunget är dyrare att producera, utan för att ny teknik ska kosta mer pengar och vara till för oss i de rika länderna. Hur skulle det annars se ut?

Därför verkar det som att fattiga länder måste gå igenom många av de misstag som vi i den rika delen av världen redan kommit ifrån. Men efterhand som mycket av vår ekonomi baseras på digitala aktiviteter så borde rimligen förutsättningarna jämnas ut. På nätet har vi alla lika värde, eller hur är det med det? Grundförutsättningarna är naturligtvis fortfarande ojämna. En människa som måste använda det mesta av sin tid för att se till att familjen har någonstans att bo och förhoppningsvis mat på bordet har aldrig mina goda förutsättningar i livet. Men i en värld där miljarder med fattiga människors kreativitet och skaparkraft plötsligt kan ske på någorlunda samma villkor som den rika världens så borde något kunna hända.

Jag ser fram emot berättelserna om Vapen och Virus med stor entusiasm. Och kanske får jag vara med om att historien får en ny vändning och berättelsen om Vete, Vapen och Virus kan kompletteras med kapitlet om Virtualitet.

Det har blivit allt vanligare att program- och hårdvarutillverkare lägger inte medvetna begränsningar i sina produkter. På iPod:en kan du inte kopiera den musik du lagt in via iTunes. I Adobe Reader är du inte betrodd att skriva ut dokumenten. Musiken och filmerna du köper i webbutiken eller skivaffären går inte att använda i vissa apparater och inte att kopiera. Windows Vista kan vägra att fungera med viss hårdvara trots befintliga drivrutiner om Microsoft bestämmer sig för det.

Köper du begränsningarna? Eller du kanske bara laddar ner programmen via Pirate Bay och använder dem utan att betala? Skulle du betala för en bil där tillverkaren kontrollerar vilka passagerare du får ta med, eller en kamera som inte tillät dig att skicka bilderna din dina vänner? Jag tror inte det. Du skulle förmodligen tycka att det är en väldigt dålig produkt.

Varför är det då så att människor är beredda att betala för programvara och tekniska produkter som är defekta genom design?

Det finns fria alternativ som Ã¥tminstone inte medvetet begränsar dina val. Köp en iRiver, som tillÃ¥ter dig att göra kopior av din musik, istället för en iPod. Installera Ubuntu istället för att uppgradera till Windows Vista. Det är din frihet eller storföretagens makt – bara att välja. Vad är du rädd för?