Jag läste en artikel av Mike Kavis om hur han börjat självmant, som en sorts gräsrotskampanj, börjat köra GNU/Linux på sin arbetsplats, vilken annars är centrerad kring Microsofts programvaror. Artikeln kändes inte som något nytt i sig, men en av kommentarerna på slashdot var verkligen det.
Y’know, there’s such a proverb: “To piss off the bus driver, I’ll buy a ticket and then walk all the way instead of taking the bus”. That’s what you are doing.
As long as you are the only guy in your company who does things “your way” as opposed to “their way”, as long as you use OSS yourself but adapt it to MS software when used for any collaborative purpose, you are helping nobody and doing nothing but wasting time and being an extra pain in the ass for the sysadmin.
Förvånad upptäckte jag att kritiken framstod för mig som fullständigt rimlig. Här är anledningen till förvåningen:
För mig handlar fri programvara om en maktförskjutning i användarens riktning. En decentralisering. Det är inte ett stort företag som äger programvaran och det är inte deras föreställning om hur, var och varför programvaran kan köras som avgör dess funktion. Det är vanan vid frihet som är skälet till att jag har svårt att hantera begränsningarna i MacOS eller Microsoft Windows. Men jag har tänkt mig att maktförskjutningen ska komma underifrån; av att användarna delar med sig av friheten till varandra och att allt fler börjar efterfråga program som inte begränsar dem. Jag har tänkt mig att jag och andra förändrar världen genom att ta teknologin i våra egna händer och visa hur livet ser ut i en fri värld. Kanske upplevs mitt engagemang bara som en nagel i ögat på systemadministratörer och andra användare.
Så om vi nu ska få till en teknologisk decentralisering, hur ska det då gå till? Var ska den decentraliseringen börja? Uppifrån, nerifrån, eller någon annanstans däremellan? När jag kör Firefox på jobbet fast vår IT-enhet inte egentligen tillåter det, är det då en olydnad som är konstruktiv, eller väcker jag bara ont blod gentemot fri programvara hos IT-folket?
Kanske handlar det om att ta lagom långa steg. Att ta steg när tekniken är mogen och när människorna är det. Att vara droppen som urholkar stenen, istället för regnet som översvämmar hela skiten. Eller också förblir vi en liten skara entusiaster (nåja, kanske inte så liten ändå) i frihetens land.
Disobedience, Free Software, Power
Recently, there was some news on linux.com about the Canadian Greens 
On the twelfth of October the OLPC project starts a 
