William Gibson om framtiden
I en intervju med William Gibson pÃ¥ silicon.com berättar SciFi-författaren att han för tillfället gett upp att gissa sig till vad framtiden bär med sig. William Gibson är mannen som födde ordet “cyberspace” och har en självklar plats i mÃ¥nga technördars hjärtan. Intressant nog utan att själv vara särskilt tekniskt kunnig.
Jag uppfattar Gibsons bild av framtiden som mörk, men också träffsäker. Han skriver om ett samhälle som grundar sig i teknologiska framsteg:
“Most societal change now is technologically driven, so there’s no way to look at where the human universe is going without looking at the effect of emergent technology. There’s not really anything else driving change in the world, I believe.”
Det konstiga är att jag inte riktigt får ihop det sättet att tänka med slutsatsen att det nu blivit svårt att gissa sig till framtiden. Gibson ger en bild av att förutspåendet av framtiden har varit en enkel sak som handlat om att extrapolera utifrån tidigare erfarenheter för att hitta framtidens mönster.
“We hit a point somewhere in the mid-18 century where we started doing what we think of technology today and it started changing things for us, changing society. Since World War II it’s going literally exponential and what we are experiencing now is the real vertigo of that – we have no idea at all now where we are going.”
Men jag tycker att Gibson undervärderar sin egen insats. Kanske är han inte lika bra på att minnas hur det var som att föreställa sig hur det ska bli. Det var få som för 20 år sedan kunde föreställa sig de samhällsförändringar som datorerna och Internet skulle innebära, men Gibson gjorde ett förbluffande bra jobb.
MÃ¥nga har kanske glömt hur det sÃ¥g ut när kontorsmaskinen hette Facit och var en skrivmaskin. Eller hur faxen, som ju var framtiden för dokumenthantering, som hotade hela postsystemet, plötsligt blev en lite dammig maskin som stÃ¥r kvar pÃ¥ lÃ¥nad tid. Och framförallt är det svÃ¥rt att glömma bort att de flesta dÃ¥ tänkte att det där med datorer blir nog aldrig nÃ¥got stort. Själv fick jag höra att det aldrig skulle bli nÃ¥got av mig, som ofta satt ett par timmar om dagen framför datorn. Guess who’s laughing now!
Men jag tror inte att Gibson har fel. Jag tror att han har alldeles rätt i att det blivit svårt att gissa framtiden, att vi egentligen inte riktigt har någon idé om vart vi är på väg. Industrialismen hade en tydlig riktning på sitt sätt och teknologin har lett till ständigt mer bekvämlighet, men också till ett enormt beroende. Det som skapar osäkerheten är att förutsättningarna för vår teknologi ifrågasätts. Oljan tar slut, etanolen räcker inte till, uranet blir för dyrt vid storskalig användning och har både täta kopplingar till kärnvapen och är en riskfyllt teknologi. Människan använder allt mer av det som det som är begränsat.
Snart når vi en punkt där det inte finns utrymme för mer av samma, där det behövs något annat. Vad detta andra är, är mycket svårare att se än att bara titta på vad den teknologiska huvudfåran bär med sig framöver.
